Senaste trenden i vad man ska äta är "Gojibär", även kallade Wolf-berries. De växer vilt i extrema klimat
4000 meter över havet i Tibet. Växten kallas i Sverige för Bocktörne och odlas ibland som trädgårdsväxt.
De har använts i över 5000 år i traditionell österländsk medicin och modern forskning har nu också börjat
påvisa de unika egenskaper gojibären innehar. I Kina och områdena runt Himalaya talar man om Gojibär
som källan till god hälsa och ett långt liv. Diabetes, cancer och de vanliga välfärdssjukdomarna som sprider
sig alltmer i västvärlden är ovanliga häromkring och människor som blir över 100 år gamla är ingen ovanlig
syn.

De sägs att de röda små bären är ett utav de mest näringsrika livsmedlen på planeten – fullpackade med
viktiga aminosyror, mineraler, vitaminer och antioxidanter. De innihåller sex gånger mer betakaroten än
morötter, är bästa medicinen för ögonen, det enda livsmedel hittills som stimulerar produktionen av
mänskligt tillväxthormon, komplett proteinkälla [innehåller 18 aminosyror], innehåller mer än 21 spår-
ämnen såsom fosfor, järn, zink, germanium, selen, koppar och kalcium, rikligt med vitaminer [A-vitamin,
B1, B2 och B6-vitamin, C-vitamin samt E-vitamin], viktiga fettsyror [Beta-sitosterol som anses sänka
kolesterolhalten och motverka prostataförstoring],  och mycket hög andel antioxidanter [10 gånger mer
än blåbär, som räknas som en mycket god källa till antioxidanter].

I Asien talar man om att konsumtion av gojibär kan göra att man:
Blir starkare och får mer energi
Blir mer motståndkraftig mot bakterier, svamp och virus
Ser yngre ut och känner sig yngre
Får bättre syn
Blir bättre i sängen
Sover bättre
Ökar sin produktion av vita och röda blodkroppar
Stressar mindre
Minskar sin oro
Får starkare hjärta
Sänker sitt blodtryck
Sänker sitt kolesterolvärde
Förbättrar sin blodcirkulation

Läs mer om Gojibär på Gojibaretc.


               

Har precis suttit och tittat på "Jamie Oliver´s Matrevolution" på kanal fem, och jag är i upprörande chock-
tillstånd. Hur kan någon som jobbar med näringslära och näringsrekommenadioner för skolor anse att tre
deciliter pommes frites är grönsaker??????????? Det är beundransvärt att Jamie orkar ta sig an ett sådant
motstånd som han utsätt för.

Har du inte tid att träna de timmar i veckan som experterna rekommenderar? Nu visar det sig att man
kan få nästan samma hälsofördelar genom att träna extremt hårt i bara 1-1,5 minuter ett par gånger i 
veckan.

Långvarig och regelbunden träning ger bäst effekt – men om man är inne i en stressig period kan det
räcka med en minuts stenhård träning ett par gånger i veckan för att få hälsofördelar. Det visar en ny
studie från Heriot-Watt University Edinburgh i Skottland.

I en studie cyklade en grupp testpersoner ett par intensiva spurter på en motionscykel två till tre
gånger i veckan. Detta förbättrade deras insulinresistens med 23 procent på bara 14 dagar. Kroppen
blev så mycket bättre på att förbränna socker att det sänkte risken för hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-
diabetes.

Enligt forskarna är långvarig träning fortfarande det nyttigaste, men i stressiga perioder är den snabba
träningen ett effektivt alternativ. Man kan fritt välja den form av kretsloppsträning som man tycker bäst
om. Det viktigaste är att träna hårt i 2-3 x 30 sekunder.

Källa: BioMed Central

Kroppen har i princip tre olika bränslen att välja mellan: protein, kolhydrater och fett. Idag görs det
massor med studier kring olika fett typer och hur de påverkar kroppen. Ämnet är extremt stort och
ibland komplicerat.

Fett ingår i cellmembran och nervfibrer. Det används som bränsle och lagras som framtida energiförråd i
våra fettvävnader. Fett skyddar våra inre organ: hjärnan, hjärtat, levern och njurarna. Fett har även en
värmeisolerande funktion i kroppen i form av underhudsfett.

Fettet i maten kan delas in i tre huvudgrupper: triglycerider, fosfolipider och steroler. Triglycerider utgör
huvuddelen av fettet i vår mat och i våra vanligaste matfetter, till exempel smör, margariner och mat-
oljor. Det mesta fettet i våra kroppar består också av triglycerider, och finns lagrat i fettväven. Idag vill
jag bara hjälpa till att tydliggöra de olika fett typerna;

Vegetabiliskt fett: Vegetabiliskt fett är fett från växtriket. Till exempel rapsolja, palmolja, och solrosolja.

Animaliskt fett: Animaliskt fett är fett som kommer från djur, till exempel från kött eller mejeri-
produkter. Animaliskt fett är oftast mättat.

Mättat fett: Mättat fett finns i olika mängd i de livsmedel som innehåller fett. Feta mejeriprodukter,
charkprodukter och kokosfett innehåller höga halter av mättat fett. Ju hårdare ett fett är i rums-
temperatur, desto mer mättat fett innehåller produkten. Mättade fettsyror innehåller mycket väte, vilket
gör att kedjan blir rak och stel.

Omättat fett: Omättat fett är ett samlingsnamn för enkel-, och fleromättade fetter. Fisk, vegetabiliska
oljor och nötter innehåller mycket omättat fett. Omättat fett är flytande i rumstemperatur.
[Enkelomättade fettsyror har tappat två väteatomer. I stället har det bildats en så kallad dubbelbindning,
vilket gör att kedjan böjs. Denna böjning kallas cis-form. Fleromättade fettsyror har två eller flera dubbel-
bindningar. På långa fettsyror kan det sitta ända upp till sex dubbelbindningar. Ju fler dubbelbindningar
det finns desto krokigare blir fettsyran.]

Omega-3: Omega-3 är en fleromättad fettsyra. Moderfettsyran i omega-3-familjen heter alfa-linolensyra.
Alfa-linolensyra finns framför allt i rapsolja, linfröolja, sojaolja och valnötter. I fisk och skaldjur finns de långa
omega-3-fettsyrorna EPA och DHA. Det är framför allt EPA och DHA som kan skydda mot hjärt- och kärl-
sjukdomar. Omega-3 behövs bland annat för synen, immunförsvaret och för hjärnan och hudens
funktioner.

Omega-6: Omega-6 är en fleromättad fettsyra som också kallas för linolsyra. Linolsyra finns främst i sol-
rosolja, majsolja och sojaolja. Omega-6 har många liknade egenskaper som omega-3, men vi behöver mer
av omega-3. Båda fetterna samspelar och det är därför viktigt att man via maten får lagom mängd av
båda.

Transfett: Transfett är ett samlingsnamn för det fett som bildas då flytande vegtabiliska olojor ”härdas”.
Härdningen används i livsmedelsindustrin för att göra fettet hårdare. Det gör att produkterna får önskad
sprödhet, fasthet och längre hållbarhet. Transfetter hittas bland annat i konditorivaror och färdigmat,
som får längre hållbarhet om fettet inte härsknar. De transfetter som pekats ut som speciellt skadliga är
de som uppstår vid härdning av oljesyra och linolsyra. De har visat sig påverka både inflammation och
insulinresistens. Transfettet höjer halten av det onda LDL-kolesterolet i blodet och minskar halten av det
goda HDL-kolesterolet. Det ökar i sin tur risken för hjärt- och kärlsjukdom. Transfett finns bland annat i
pommes frites, pajer och piroger, feta kondisbitar som chokladbollar, småkakor och kex, godis och
snacks.


Vill du läsa mer om fett gå in på livsmedelsverket.

 

Var och varannan vecka ståtar tidningarna med någon ny miralkeldiet, och av någon anledning lockas vi
att köpa tidningen igen och igen. Men hur ska annars kvällstidningarna kunna sälja extrabilagor och
inovatörerna av de olika dieterna kunna sälja böcker? Ja, svaret är enkelt. Ta något som redan finns,
ändra bara lite grand, och lova att det fungerar. Precis som med patent, enkelt... Vi borde alla bli
författare...

Några av de ledande just nu;

ISO =  (Isokalorisk)
Lika delar kolhydrater, protein och fett. Kostens energiinnehåll ska bestå av en tredjedel av varje. Totalt'
intag cirka 1600 kalorier per dag, varav liten mängd kolhydrater, mycket protein och utvalt fett.
Kolhydraterna har lågt GI och fettkvaliteten är hög. Dessutom ingår stora mängder grönsaker vilket
garanterar antioxidanter, vitaminer, mineraler samt en viss volym åt maten eftersom grönsaker är mycket
energisnåla, vilket ger bättre mättnad.

LCHF = (Low Calory High Fat)
Bygger på ett minimalt intag av kolhydrater och ökat intag av protein och fett. Man äter mat med
extremt lågt innehåll av kolhydrater vilket ökar mättnaden och minskar insulinet. Endast 10 procent av
energin kommer från kolhydrater, 20 procent från protein och resten från fett.

ATIKINS
Begränsat intag av kolhydrater (framför allt vecka ett), fet mat och kött förordas. Man börjar dieten med
att helt utesluta kolhydrater och därefter äter man kolhydrater med lågt glykemiskt index.

STENÅLDERS
Kosten är baserad på kött, grönsaker och frukt.

GI (glykemiskt index) 
Är en metod där man koncentrerar sig på att äta rätt kolhydrater, långsamma, dvs lågt glykemiskt index.

VLCD (Very Low Calorie Diet)
Ofta går VLCD ut på att man dricker drinkar innehållande ett pulver med mycket protein och en mindre
mängd fett och kolhydrater. Ett antal portioner av denna dryck ger 500–800 kilokalorier per dag, vilket
resulterar i ett energiunderskott och en viktminskning.

Läser man dessutom det finstilta på de flesta dieter står det;
"Men som med alla andra livsstilsförändringar krävs motivation". Var det en nyhet för någon?

Är du sugen på att läsa om fler galna bantningsmetoder kan du gå in här. Man har lyckats samla en
uppsjö av olika viktminskningsmetoder, allt från "ananasdieten" till "ryska rymddieten"...

Mitt enda tips är, ät allt med måtta, och det är sant;
All viktminskining = "Mindre kalorier in mer kalorier ut"






Foto: Daniela

Frågan är;
- Svettas man mer ju bättre kondition man har och ju mer vältränad man är?
Svar;
- Nej!

Svett är inget mått på hur bra konditionen man har, eller vilken form man är i. Man kan därför inte
jämföra hur mycket man själv svettas mot hur mycket ens vänner svettas, och på det sättet avgöra vem
som har bäst kondition. Hur mycket man svettas är helt indivuellt, men ju bättre kondition man får,
desto mer kommer ens egen svettmängd öka. Svett bildas helt passivt. Att svettas förbrukar alltså inga
kalorier. Svett är helt enkelt ett sätt för kroppen att reglera den inre temperaturen.

Däremot kan man svettas mer vid inomhusträning än vid utomhusträning. Utomhus byts luften närmast
huden ut mot ny och sval luft. Den svala luften värms upp innan  den direkt ersätts av ny. Det här
hjälper kroppen att bli av med överskottsvärmen som bildas när man är aktiv. Vid till exempel ett spinning
pass, sitter man stilla på samma ställe  och luften runt huden värms upp successivt och stannar kvar.
Eftersom luften till slut bildar ett varmt täcke runt huden måste kroppen bli av med värmen på annat
sätt. Det sker genom att svettningen ökar.





Bild: Daniela

 

Tillhör du dem som aldrig säger nej? Den gruppen av människor som alltid är med på allt, som fixar allt
som behöver fixas? Och du VET att ingen klarar sig utan dig...

Jag älskar smoothies året om. Ibland blir det som frukost och ibland till mellanmålet. På sommaren är
det extra gott, med all god och färsk frukt som hör sommaren till. Här kommer några smoothietips
innehållande blåbär. Men självklart går det att mixa och blanda hur man vill.

Smoothie 1 (1-2 portioner);
1 banan
150 gr frysta blåbär
200 gr mild yoghurt
100 gr passionsfruktjuice
50 gr flytande honung

Smoothie 2 (En magrare variant med protein, 1 portion);
½ banan
100 gr frysta blåbär
1 portion proteinpulver
100 gr passionsfruktsjuice

Smoothie 3 (1 portion);
2 dl blåbär (färska eller frysta)
½ msk hackad färsk mynta
2 dl naturell yoghurt
1 msk lönnsirap

American Sports Council har utsett ”Captains chair” till världens mest effektiva magövning. Anledningen
till att övningen är så effektiv är att den tränar både de raka och sneda magmusklerna. Och det bästa är
att man kan utföra den hur enkelt som helst hemma eller på jobbet! Så här går den till:
 
1. Sitt på en stol som är tillräckligt hög så att du kan pendla fritt med benen utan att nudda golvet.
2. Sitt på händerna.
3. Placera din kroppsvikt på händerna, som om du skulle lyfta upp dig själv från stolen.
4. Lyft upp låren ca 6-8 centimeter från stolen.
5. Sänk låren långsam och kontrollerat.
6. Gör övningen i  minst en minut, men gärna längre.


        

Jag är tyvärr inte så glad i att jogga och springa, men nu i sommartider är det många som tar sig ut i
spåren. Löpning är en fantastisk träningsform på många sätt. Man kan springa i vilket tempo man vill,
hur länge man vill och var man vill (nästan). Dessutom är det grattis.

Ett amerikanskt forskarlag gjorde en studie på 6000 män, under 15 år,(The New England Journal of
Medicine). Det visade sig att;
* Om man springer 5 km på under 22 minuter, löper man 78 % lägre risk att dö tidigt, gemfört med de
   som behöver 40 minuter för samma distans.
* Om man springer 5 kilometer på 35 minuter, löper man 50 % lägre risk at dö tidigt än löpare som bara
   är fem minuter långsammare.

Det är också många tävlingar och lopp som går av stappelen på sommaren. Ett av dem är "Startskottet"
i Kristianstad. Stadsloppet har två sträckor, 5 eller 10 kilometer och är en del av invigningen på
Kristianstadsdagarna, fredagen den 9e juli klockan 19:00. Rundan springs i eget tempo och slutar med
en prisutdelning. I år är dessutom motionsloppet ett startskott för en satsning på friskvård och hälsa i
Kristianstads Kommun. Under våren har Orienteringsklubben PAN drivit ett projekt för att förbättra folks
hälsa. Satsningen kallad just"startskottet" , har under våren erbjudit föreläsningar och och haft
motionskvällar för att ge inspiration kring kost och träning.

För tillfället är där 500 anmälda till loppet, den yngsta är 10 år och den äldsta 76 år. Har du inte anmält
dig  än och vill vara med, anmäler du dig här. Man kan även efteranmäla sig på plats.





Bild: Startskottet

Vi har länge väntat på den enkla lösningen på viktminskning. Det där superduper pillret som gör oss
både mer slimmade och till och med vältränade. Nu tycks lösningen vara på väg...

Några StockholmForskare i USA har upptäckt två kemiska substanser som automatiskt gör möss
uthålligare. De två kemikalierna, som kallas GW1516 och Aicar, utlöser det molekylära maskineri som
normalt omprogrammerar musklerna när de utsätts för ansträngning.
- Detta bevisar att det är möjligt att få fram farmakologiska motsvarigheter till vanlig träning, säger
Ronald Evans vid Salk Instititute i Kalifornien, ledare för forskargruppen bakom upptäckten.

Den första magiska substansen, GW1516, ökar aktiviteten hos PPARd, en gen som styr ämnes-
omsättningen i vissa muskler. Den måste kombineras med lätt träning för att ge resultat, men när det
sker är resultatet imponerande. Mössen ökade plötsligt den tid de orkade springa i full fart med 68
procent. Den andra substansen, Aicar, påverkar en annan gen, AMPK. Den ger resultat som beskrivs
som häpnadsväckande. Någon träning behövs över huvud taget inte. Uthålligheten ökar ändå med
nästan 50 procent.

De båda medlen utlöser, precis som träning, en rad processer i kroppen. Cellernas speciella kraftpaket,
mitokondrierna, producerar mer energi, blodflödet ökar och fettförbränningen stiger. Forskarna tror
därför att de skulle kunna användas för att behandla människor  med olika muskelsjukdomar och personer
som lider av fetma. Redan nu diskuteras även riskerna för doping med dessa preparat. För maratonlöpare
och tävlingscyklister utan skrupler vore de rena drömmen. Evans och hans kollegor har därför utvecklat
ett test för att spåra GW1516 i kroppen. Något test för Aicar finns dock ännu  inte.

Här kommer ett superenkelt och supergott recept på pankakor. Funkar både till lunch och kvällsmat. Har
man inte proteinpulver kan man ersätta det med lika mängt mjöl istället.

Amerikanska Pankakor

2 dl lättyoghurt
2 ägg
2 dl vetemjöl (eller dinkel)
30 g proteinpulver med vaniljsmak
2 tsk bakpulver
1 tsk vaniljpulver
1 nypa salt
2 msk solrosolja
ca 100 gr blandade bär

Vispa ihop ägg och yoghurt, tillsätt resterande ingredienser, förutom olja och bär. Hetta upp lite av oljan
i en panna, häll i smet så att pannkakorna blir något större än plättar. Grädda tills pannkakorna svällt och
fått fin färg, cirka 2-3 minuter per sida. Servera med bär och lite honung eller lite vaniljkräm.





Foto: Daniela

Visste du att det faktiskt finns bra snabbmatsrestauranger? Ibland är det inte så lätt att veta vilka som är
bra och vilka som är dåliga. Att något innehåller lite kalorier är ju inte samma sak som att det är bra
kalorier.

Dagens lunchtips från mig är "Subway". Idag finns restaurangen i de flesta städer och har riktigt bra och
nyttiga lunchalternativ. En 15 centimeters subway, de gröna alternativen, ligger på cirka 350 kalorier.





Bild: Subway

Denna veckan är det här i Kristianstad studentvecka, och det märks både inne på klasserna och ute i
gymmet. Så när jag kom ner för att hålla i boxklassen, trodde jag inte en kotte skulle dyka upp, men då
hade jag inte räknat med "Elitgänget". Jag kallar dem så för att de verkligen är ett Elitgäng. Här finns
inga ursäkter för att inte träna, inget dåligt väder, inget åldersgnäll, har man krämpor tränar man runt
dem och inget fusk. Tro det eller ej, de är ibättre form än både mig och vilken femtonåring som helst.

Två gånger kvar för mig på sommarschemat och sen blir det lite semester i sydeuropa. Sista passet jag
håller är den 23e juli, och då förväntar jag mig att alla jag känner dyker upp, (även du min brute )...

Så här ser det ut när man tränar med puls, intensitet, vilja och glädje...




Foto: Daniela

Vad är egentligen fettförbränning? Lite förenklat kan man säga att det är summan av hur mycket mat
man stoppar i sig och hur mycket energi man gör av med. Alltså den process som går ut på att fett
bränns, och den kan antingen komma från mat eller från kroppens fettceller. Rent matematiskt är det
ganska enkelt att gå ner i vikt: det är helt enkelt kalorier in, kalorier ut. Men vi vet ju alla att det är lite
mer komplicerat än så i praktiken. En mängd olika komponenter kan påverka fettförbränningen.  Regel-
bundna måltider och motion kan öka den. Stress, sömnbrist, uteblivna måltider kan sänka den.

När begreppet fettförbränning blev populärt menade man att lågintensiv träning gjorde att man brände
fett före andra energier i kroppen. Det tolkade många som att man går ner i fettvikt genom att träna
just lågintensivt. Men faktum är att viktminskning sker genom att man förbukar mer energi än man
stoppar i sig. Procentuellt förbrukas en större andel fett desto lägre intensiteten är. Allra mest när man
sitter på en stol, faktiskt. Men procent av vad? Jo, av totalt förbrukad energi, vilket kan mätas i antal
kalorier.

Du förbrukar mindre energi ju mindre du anstränger dig. Under en timmes lågintesivt arbete gör du
kanske av med 200 kcal, men det tredubbla om arbetet är medel till högintesivt. Om 75 procent av
kalorierna kommer från fett i de första fallet och 50 procent i det senare kommer du trots allt att
förbränna mer fett i det senare exemplet.

60 minuter lågintensiv träning bränner 200 kcal 75% fett = 150 kcal fett
60 minuter högintensiv träning bränner 600 kcal 50% fett = 300 kcal fett

* Styrketräning är ett bra sätt att öka sin fettförbränning, inte kanske under själva passet men efterråt.
   Mer muskler ger en större energiförbrukning och högre fettförbränning dygnet runt.
* Även en bättre kondition ger högre förbränning. Genom att ha en bra syretillförsel till dina muskler ökas
   användadet av fett som bränsle.
* Lågintensiv träning ger kroppen bra förutsättningar att ta energi från sina fettdepåer,framför allt lite
   extra på morgonen, när blodsockret är lågt och din insulinnivån är nästan obefintlig. Denna kombination
   gör att fettet lättare frigörs från fettcellerna och eftersom du inte ätit något än så har din kropp inget
   annat bränsle än fett att tillgå.

Alltså, bästa fettförbränningen är att kombinera din träning med alla tre varianterna ovan...

Mer om fett lite längre fram...





Bild: Gymmet